Jag förstår inte serien buffy och vampyrerna..
Har kommit till säsong 5 och jag menar hur kan man ta bort en av som stora huvudrollerna i serien?
Jag menar Angel ska ju alltid vara med det är ju han och B som gör hela serien.
Dom ska vara djupt förälskade och övervinna allt..
VARFÖR GJORDE MAN SÅ HAN FICK EN EGEN SERIE OCH LÄMNADE DENNA!!!
Vill bara gråta.

Jag vet en riktig tönt det är vad jag är, men jag menar.
Man kan inte göra en sådan kärleks-saga och sedan förstöra den genom att ta bort en av huvudrollerna.
INTE OKEJ

Alltså det är ju bara för pinsamt.
Jag har snart jobbat på Mc Donalds i 4 år.. I 4 JÄVLA ÅR.!!!
Det är pinsamt, bra merit men fan pinsamt.
Och inte direkt så att man mår särskillt bra av att jobba där heller..
Men om det nu går vägen, återvänder jag till skolan i Januari för att plugga till undersköterska
och det hade ju bara varit för bra!!!
HOPPAS HOPPAS HOPPAS!!!

Fast egentligen, vem önskar att man får börja plugga igen och vem längtar verkligen?
Vantrivs man då något enormt på sitt jobb eller vad?





Dom här bilderna är rena motsattsen till hur man faktiskt trivs på sitt jobb..
Man är inte glad

Detta är ju stört löjligt...
Han är ju redan världs stjärna..
Ge honom sin karriär nu och strunta i idol.
Känslan i hans sång och röst.
Där snackar vi talang.

Min lilla bebis som jag saknar så mycket.
Han fyllde 4 år härom dagen..
Och jag missade det :(
Men snart ses vi igen min lille bebis

Varje gång är som den första gång vi sågs
Även om det är över nu
Allting har förändrats
Men du finns kvar
Allt var svävande men nu så ser ja klart

Du var gammal
Jag var äldre
Och nu sågs vi igen
Gått så lång tid så länge sen
Decennier tillbaks
Men jag minns det såväl
Varför kärleken brunnit
Utav olika skäl
Varför jag aldrig släppt det och aldrig gett upp
Trotts min väg vart lång kantats med gupp
Jag stått utan för din port så många gånger
Så många brev många sånger
Minns varje ord varje rad jag skrivit
En längtan så stor
Minns varje dag jag lidit
Har gått genom livet med en övertygelse
Att jag satt något spår
Som har haft betydelse
Aldrig besvarad aldrig tillmötes
En kärlek så varm utan den vilket öde
Från vinter till vår
Sen sommar till höst
Trots att tiden vart svår så gav kärleken tröst
Hjärtan som slår
Vi står där vi stod
Minns det som igår
Första gången du log
Som om jag snubblade pladask
På marken och bara dog

Varje gång är som den första gång vi sågs
Även om det är över nu
Allting har förändratas men du finns kvar
Allt var svävande men nu så ser jag klart

Jag var ung du var yngre
När vi sågs första gången
Rusade förbi mig snabbt på perrongen
Blev hjälplöst förälskat
Obeskrivligt tagen
Som om jag låg ner på marken och blev slagen
Betraktade ditt hår
När det fångades av vinden
Som att svimma på en bergstopp utav svindeln
Sen den stunden satt jag fast i ett nät förtrollad bunden
Tappa hjärtat i knät
Kunde inte tänka logiskt eller sunt
Och för varje sekund som du inte fanns där blev det tung
Började sakta uppvakta på avstånd i brev
Men det spelade ingen roll vad jag skrev
Du hade inte fastnat än inte fattat än
Vilken kärlek som fanns att bara hämta hem
Men efter ett tag
Det började korresponderas
Mina förhoppningar dom väcktes
För att sen raseras
Du flyttade utomlands någon annanstans
Gav bort din hand till en annan man
Och breven som skrevs dom kom aldrig fram
Men mitt hjärta det brann och min åtrå var sann

Jag gav aldrig upp dig när du försvann
Långa dagar blev till nätter sen till år

Varje gång är som den första gång vi sågs
Även om det är över nu
Allting har förändrats
Men du finns kvar
Allt var svävande men nu så ser jag klart

Ååå

Nu står du där på gatan
Sargad av tiden
Huden är grå
Din hållning förvriden
Vill säga nånting men jag kan inte tänka klart
Känslor bubblar upp utan att tänka tillbaks
Trevar mig fram för att etablera kontakt
Tar tag i din hand
Vi brister ut i ett skratt
Det var så länge sen
Men det finns där än
För passionen vi kände kommer alltid igen
Har ett hjärta utan rynkor
Det består intakt
Och drömmar i mitt liv har jag aldrig förlagt
Aldrig nått fram så jag älskat på avstånd
Nu är det mitt tåg och dags för avgång
Stiga på aldrig tveka en minut
För att allt som flyger upp måste landa till slut
Kan inte titta tillbaks trots min vilja är stark
Vi vandrar iväg utan vidröra mark

Varje gång är som den första gång vi sågs
Även om det är över nu
Allting har förändrats
Men du finns kvar
Allt var svävande men nu så ser jag klart

Mina minnen höll mig uppe varje dag
Du är som att andas för
Jag gav aldrig upp dig när du försvann
Långa dagar blev till nätter sen till år